Sök privatlån

Lånebelopp
Löptid
Årsinkomst

Så funkar en budget

Alla vill ha en stabil ekonomi med goda marginaler. Dock är det ändå många som finner saldot på bankkontor vara knapert innan lönen vid månadens slut. Även om man förstår hur det funkar med inkomster, utgifter och budget i grunden så är det ändå inte alltid lätt att få till ekonomin.

Att fixa en budget är ingen snabbfix för ekonomin. Det tar tid att få bättre ekonomi men att göra en budget och följa den är ett bra första steg. Det ger mycket att kunna få en ordentlig överblick över sin ekonomi och ju tidigare man börjar ju bättre.

Vad är en budget

De allra flesta vet vad en budget är men det är inte alla som håller sig till konceptet. En budget är en detaljerad överblick, oftast i tabellform, där ens personliga utgifter och inkomster är antecknade.

Skillnad på budget och budget. Det finns egentligen två sorters budget. En variant går ut på att få en överblick på vad man faktiskt spenderar pengarna på en vanlig månad och om man har råd att leva som man gör. Det skulle jag kanske egentligen vilja kalla för en budgetkalkyl.

En budget är också en planering för hur man ska spendera pengar i framtiden. Alltså att man sätter upp mål för hur mycket man ska lägga på det ena och det andra (2 000 kr på mat varje månad, 1 000 kr på kläder osv). Sedan är tanken att man ska följa sin budget och spendera som mest så mycket som man har budgeterat.

Vad ska man ha en budget till?

Poängen är först och främst att se till att man inte spenderar mer pengar varje månad än man får in (från lön och bidrag etc). Nästa poäng är att få en överblick över vart pengarna tar vägen och att fördela dem på ett vettigt sätt. Man kan då också se om man har vissa utgifter som är onödigt höga.

Om man vill börja spara in lite pengar i sin ekonomi och få bättre marginaler och mer sparande etc så är normalt första steget att göra en budget för att helt enkelt se hur bra ens ekonomi mår. Har man goda marginaler eller är det väldigt tight? Spenderar man mycket på onödiga saker eller är de flesta räkningarna befogade?

Att göra budget kan vara lite nervöst. Det är tråkigt att inse att ens budget inte går ihop och att man går minus. Det kan också vara lite jobbigt att inse att man spenderar för mycket pengar på vissa saker, som till exempel köpmat, festande, kläder, casinospel eller vad det nu kan vara. Men det går att komma tillrätta med allt detta om man bara kan se problemet och börja jobba med att lösa det.

En bra budget kan hjälpa dig att få ekonomisk frihet och om du vet hur du ska hantera din budget kommer det tveklöst att skapa mycket trygghet och stabilitet. Alla har möjlighet att göra om sin ekonomi så att den går ihop och känns stabil, man måste bara ta första steget.

1. Nödvändigheter och ”lyx”

När man sätter sig ner för att skapa en budget behöver man först gå igenom vad man verkligen behöver, vilka räkningar som är måsten. Detta är hyra / bolån, elräkning, hemförsäkring, värme och vatten, internet, mat, lån och kanske några saker till.

Det kan även finnas några saker som man inte absolut måste ha men som ändå känns rimliga som en mobiltelefon med abonnemang, några tv-kanaler eller någon streamingtjänst, bil eller transport, någon utgift för sport / träning osv.

De saker som man måste ha är ofta fasta kostnader. Alltså sådana som återkommer varje månad med samma belopp. T ex hyra, försäkring, internet. Men ibland kan man säga att det är en rörlig kostnad – alltså en kostnad som varierar varje månad beroende på ditt agerande.

Mat är bästa exemplet på en rörlig kostnad som samtidigt är tvingad. Man måste ju äta, annars klarar man sig inte, men man äter inte alltid för exakt samma belopp varje månad. Utan det beror på vad man köper. Rörliga kostnaderna är normalt enklare att ändra på och att spara in pengar på och man kan börja direkt (och se skillnad direkt). Andra rörliga kostnader värda att nämna är el och transport.

När man funderar igenom sin budget så får man se över de måsten som finns. Man kan inte bli av med de kostnaderna helt. De kommer att vara en del av din budget – men du kan jobba med dem genom att vara sparsam. Du kan laga billigare mat, undvika att äta ut eller kanske kolla upp tips på hur man sparar in på elen och försöka dra ner på förbrukningen.

Sådant du inte måste lägga pengar på - lyx

Allt som inte är nödvändigt är istället att se som en lyx. Det kanske inte handlar om en faktisk lyx men om det går att klara sig utan så får man också räkna den utgiften som något som går att spara in på om man verkligen behöver.

Visst kan det räknas som ganska tråkigt och jobbigt att behöva cykla till jobbet istället för att ta bilen men om det kan spara in pengar som du verkligen behöver spara in så är det möjligen ett surt äpple som du måste bita i, åtminstone tillfälligt.

Det finns såklart också en massa nöjen och sådant som man spenderar pengar på som man inte alls måste, från restaurangbesök och krogbesök till bio och mode. Det finns inget som säger att man helt ska sluta med allt sådant, MEN det gäller att se till att man kan betala alla måsten först. Och det gäller även att sätta en gräns (budgetera ett belopp) för hur mycket man ska lägga på varje sådan sak en normal månad.

Alla pengar som inte spenderas kommer istället att bli överskott. Det är här man får utrymme för sparande. Alla bör ha ett sparande och det bör också budgeteras in från start. Spenderar du för mycket på nöjen så sparar du istället för lite.

2. Planera, testa och justera

Steg ett när man gör sin allra första budget är som jag sa tidigare att skriva in dina utgifter så som de ser ut idag – nödvändiga utgifter, det man vill ha men inte måste, nöjen osv. Allting man lägger pengar på en vanlig månad.

Om du gör en sådan uppställning och allting känns super – du har rimliga fasta kostnader, lägger lagom mycket på nöjen och har ett bra sparande etc – då är du en av få som har tur. Eller som redan gjort ett riktigt bra jobb med att hitta rätt nivåer i din ekonomi.

De flesta kommer inte vara helt nöjda. Antingen kommer man inse att det inte går ihop sig alls och att man i princip går back varje månad. Eller så inser man att det går ihop sig precis men att marginalerna i ekonomin är lite för små (inget utrymme för mer sparande, oförutsedda utgifter, fler utgifter osv). Det finns i vilket fall nästan alltid saker att jobba på.

Steg två är sedan att fundera på vad som är en rimlig siffra att lägga på de olika utgiftsposterna. Vissa saker som t ex hyran kommer man troligen inte kunna påverka och andra går att göra väldigt lite på. Det är oftast inte där man kan göra de riktiga förbättringarna.

Det man får göra är att se över delarna i budgeten som faktiskt går att påverka. Om du kollat på kvitton från mataffären samt restauranger och annat för en månad kanske du inser att du spenderar 5 000 kr i månaden på matrelaterade saker när du egentligen borde klara dig på klart mindre pengar. Då har du där en justering att göra.

Sätt ett belopp som känns rimligt. Vad som är rimligt beror givetvis också på hur mycket du känner att du behöver spara / förbättra din ekonomi. Den som behöver göra stora besparingar får utgå från en sparsam budget medan den som bara vill fila lite kan göra lite mer diskreta ändringar.

Du ska sedan sätta belopp på alla utgiftsposter, så att du har ett mål att utgå ifrån kommande månader. En budget att hålla. Mat får t ex kosta som mest 3 000 kr, du får spendera som mest 1 000 kr på kläder, du får spendera som mest 500 kr på träning osv.

Budgeten kan vara svår att hålla om man inte är van. Vissa saker är lättare och vissa svårare. Att undvika att ta den där extra fikan med kompisarna i slutet på månaden när man inte har mer pengar att äta för osv. Detta kräver självbehärskning och rutin.

Sätt en budget och testa den

Att göra en budget och att sedan följa den är inte alltid så enkelt. Om man inte är van är det inte helt lätt att veta vad man ska sätta för belopp. Det viktigaste med en budget man gör för framtiden är att den går ihop. Du kan inte gå på minus under månaden, för då har du för höga utgifter.

Sparande ska absolut också vara en post i din budget. Du bör spara en del pengar varje månad och inte för lite heller. Säg som exempel att du bör spara 3 000 kr i månaden. Skriv då in detta som en slags utgiftspost (även om det inte är en riktig utgift) så att de pengarna direkt dras från din totala budget.

När du satt belopp för alla dina utgiftsposter så att din budget går ihop sig och att ditt valda sparande också är inräknat och klart så gäller det att leva efter budgeten. Många poster är rörliga och beror på vad du gör under månaden. Hur mycket bil du kör, hur ofta du går på krogen eller festar, hur många restaurangbesök du gör, hur mycket godis du köper, hur många skor eller tröjor du shoppar osv.

Det gäller att hitta rätt balans här. Att dra ner ett belopp på noll, så att man helt enkelt inte kan lägga några pengar på det, är inte så skoj. Att dra ner alla nöjen på noll är inget man gärna vill göra för livet går ju också ut på att leva, inte bara att arbeta och överleva. Om man inte verkligen är i en katastrofal skuldfälla och behöver rädda sin ekonomi från ruinens brant så handlar det inte om att nolla allt, utan bara om att hitta en nivå som man har råd med utifrån sin inkomst och utifrån sin budget.

När du satt din budget får du testa den i några månader. Se till att inte gå över dina gränser. Handla inte för mer än du får. När du bestämmer hur mycket som ska gå till respektive sak får du försöka bedöma utifrån tidigare månader men om du har slösat för mycket pengar tidigare så måste du förmodligen strama åt din budget. Och då kan man inte fortsätta leva som man har gjort förr. Glöm inte bort att månader ofta är olika varandra och ibland är lite lugnare och ibland kan skapa större utmaningar.

Titta in i framtiden

Något som är lätt att glömma bort när man gör budget eller planerar sin ekonomi, är att vissa utgifter inte dyker upp varje månad utan istället kommer någon eller några gånger per år. Har man en bil så har man kanske en service varje år, vilken kostar ett antal tusenlappar. Den får man inte glömma att budgetera för varje månad så att man kan sätta undan pengar tills när det är dags att betala.

Bor du i hus är det kanske extra uppenbart, då saker behöver repareras, bytas eller fixas med jämna mellanrum. Renovering kan behövas och vitvaror etc kan bli gamla och dåliga eller gå sönder. Allt sådant behöver man också ha råd med när det blir dags. Speciellt större utgifter som takbyte osv.

Det kan helt klart finnas ett antal utgifter som inte är helt regelbundna och kommer varje månad, men som man ändå måste försöka tänka och budgetera / lägga undan pengar för varje månad. Gör man inte det kan man stå där med en räkning som man inte har råd att betala när det blir dags.

Dela upp dina pengar om du har svårt att följa budgeten

Att budgetera in vissa saker på ett bra sätt kan vara lurigt. Jag föreslår att du har ett speciellt konto för bilkostnader, huskostnader och liknande eller åtminstone något konto som heter ”Kommande utgifter” dit du sätter av alla pengar som ska gå till betalningar som inte sker månadsvis. På det viset kan du enkelt räkna bort pengarna varje månad och du vet att du har dem redo när de verkligen behövs.

Har du nöjen som du absolut vill fortsätta med och budgetera in – oavsett vad det kan vara som t ex köpa antikviteter och inredning, investera pengar i NFT:er, samla frimärken eller spela på trav / fotboll / casino osv så kan du med fördel ha ett nöjeskonto där du sätter in den summan som du har budgeterat åt just detta. Sen får du bara ta pengar till detta nöje från just det kontot och när pengarna är slut, ja då får du hejda dig till nästa månad.

Detta kanske är extra viktigt för vissa saker, t ex om du gillar att spela på svenska casinon eller ”betta” på sport osv. Här är det lätt att ryckas med och att lägga in mer och mer pengar och då kan det gå väldigt snabbt att gå över gränsen för sin budget. Men har du bara en viss mängd pengar, som sedan tar slut, är det lite enklare att veta när det är dags att pausa.

3. Att följa sin budget

Att göra en budget är ett bra första steg men det absolut viktigaste är att du följer budgeten och är duktig månad efter månad. Ungefär på samma sätt som du måste vara duktig hela tiden om du vill gå ner i vikt – det räcker då inte att bara ha en bra plan utan den måste genomföras.

Hitta sätt att få koll på vad du spenderar

Det kan vara en bra idé att räkna ut i förväg hur många fikor man får ta på en månad eller hur många köpluncher osv. När man uppnått maxgränsen så får man helt enkelt sätta stopp. Det gör det också enklare att planera in så att man sprider ut det lite över månaden. För det är ju inte så kul om man kör fem fikor de första 10 dagarna och sen inte får fika en enda gång på 20 dagar.

Ett annat smart alternativ är att man skaffar en budget-app där man kan fylla i saker eller som är kopplat till bankkontot så att saker automatiskt fylls i. På så vis kan man få hjälp att se hur man ligger till under en månad och får en bättre överblick över vad man har kvar att spendera.

Du kan själv hitta på egna metoder att följa upp dina framsteg – ett Exceldokument där du fyller i saker, en dag varje månad som dedikeras åt att gå igenom hur det har gått de senaste 30 dagarna osv. Det är viktigt att få rutin på det hela och att även ge sig själv en klapp på axeln när man varit duktig.

Oavsett hur man gör det är det av vikt att följa sin budget. Om man inte gör det så har man inte löst problemet. När man räknar ihop sina kvitton och utgifter från månaden som gått ska det stämma överens med den budget som man satte ihop. Att ha kommit under budget är bra och ger extra pengar att spara eller att lägga undan på de nöjen man vill, medan en överskriden budget inte är så bra.

Vi jämför räntor på privatlån

Här hittar du ett antal långivare som erbjuder privatlån av olika storlekar. Inom parentesen hittar du deras lägsta ränta. De långivarna som har högst ränta är vanligen de som bara lånar ut mindre summor. För ytterligare info besök vår stora jämförelse av privatlån / blancolån.

ConsectorConsector (Från 2.9%)Freedom FinanceFreedom Finance (Från 2.95%)
LendoLendo (Från 2.95%)AdvisaAdvisa (Från 2.95%)
Axo FinansAxo Finans (Från 2.95%)LendifyLendify (Från 2.95%)
DirektoDirekto (Från 2.95%)ZmartaZmarta (Från 2.95%)
LetalånLetalån (Från 2.95%)MyLoanMyLoan (Från 2.95%)
Lån för allaLån för alla (Från 2.95%)SamblaSambla (Från 3.01%)
BroccBrocc (Från 3.25%)SevendaySevenday (Från 3.45%)
Lån & Spar BankLån & Spar Bank (Från 3.45%)ZensumZensum (Från 3.45%)
Marginalen BankMarginalen Bank (Från 3.5%)SEBSEB (Från 3.55%)
SwedbankSwedbank (Från 3.84%)SantanderSantander (Från 3.95%)
BynkBynk (Från 3.95%)Komplett BankKomplett Bank (Från 4.9%)
NordeaNordea (Från 5.3%)HandelsbankenHandelsbanken (Från 5.35%)
SkandiaSkandia (Från 6.54%)Svea EkonomiSvea Ekonomi (Från 6.9%)
Bank NorwegianBank Norwegian (Från 6.99%)