Ekonomiskt buffert

Vad är en buffert egentligen? Det är enligt ordboken en "företeelse som mildrar effekten av ogynnsam yttre påverkan". Så en buffert handlar om en slags skydd mot att något yttre dåligt inträffar. Det behöver inte handla om att bufferten tar hela stöten men den lindrar åtminstone och gör att det blir mindre smärtsamt. Det låter alltså som en ganska bra grej att ha.

Ordbokens eget exempel handlar också om just en ekonomisk buffert, vilket är passande. Där står det "Exempel: med en ekonomisk buffert är du väl förberedd om det oförutsedda inträffar". Och det är detta som är poängen. Du sparar ihop till en buffert för att ha pengar så att du kan klara av oförutsedda utgifter eller inkomstbortfall etc, så att din ekonomi i övrigt inte behöver ta skada.

Tanken är att om du har en buffert kan du ta pengar därifrån i första hand och därmed slipper du oroa dig för hur oväntade utgifter eller lägre inkomster kan skada din privatekonomi. För den kan helt klart skadas. Om du inte har några sparpengar och ingen buffert och det plötsligt dyker upp en större utgift som du måste betala, så har du en del bekymmer.

Det troligaste är att du måste ta ett lån på något vis för att klara av den stora utgiften. Eller att du använder pengar som egentligen varit öronmärkta för något annat, som räkningar som ska betalas lite senare. Och när dessa räkningar ska betalas så fattas pengarna eftersom du har använt dem redan. Oavsett hur det blir så hamnar du i en situation där du kommer att ha en sämre ekonomi.

Du kanske blir tvungen att ta ett lån eller handla på kredit eller skjuta upp betalningar etc. Allt sådant leder till bekymmer på någon nivå. Kanske ökade kostnader för att du varit tvungen att låna pengar och har en dyr ränta som tickar på. Ett sådant lån är inte alltid så lätt att bli av med och det kan leda till att man får en ansträngd ekonomi rent allmänt, på längre sikt.

En buffert hjälper till här. Även om du kanske inte har nog med pengar i din sparade buffert för att klara av hela den oväntade utgiften så kanske det är nog för att göra skillnad ändå. Om du kan betala 60 - 70 procent av utgiften direkt med sparpengar så kommer det bli klart enklare att hantera resterande belopp på annat vis. Även om du ändå tvingas låna så blir det ett mycket mindre lån som blir klart enklare att lösa.

Hur ska man göra rent praktiskt?

Man kan tänka på olika vis. En del kanske lägger alla sina sparpengar i en stor hög och tänker att pengarna som ligger där både kan funka som buffert och för att köpa en husvagn och för nästa års utlandsresa osv. Att inget delas upp. Det behöver inte betyda att man sparar mindre pengar totalt men det blir lite otydligare vad som är vad och vilka regler som gäller.

Jag föredrar helt klart att dela upp det så att man vet vad som går till vad, även när det gäller sparande. Då vet man vad som är buffert och vad som är sparande till en bil eller ett hus om ett antal år samt vad soom ska gå till nästa års resa. Det är viktigt eftersom man vill veta hur mycket man har råd att använda till respektive sak och alla dessa saker är väldigt olika.

En buffert ska man inte ta från utom när det verkligen behövs. Det är till för nödlägen, för oväntade utgifter och sådant som man inte klarar av att hantera inom sin vanliga månadsbudget. En oväntad utgift på 500 kr är ju inget man borde behöva använda sin buffert till normalt, men om det kommer en kostnad på 25 000 kr helt plötsligt så kan man utnyttja det man har sparat ihop på buffertkontot.

Det kanske kan locka att använda buffertpengarna till något som egentligen inte faller inom ramen för vad de pengarna ska gå till. T ex att man vill köpa en ny soffa för 15 000 kr. Om det ligger 40 000 kr på buffertkontot samtidigt som man inte direkt har andra pengar sparade så kan suget finnas där, att använda de pengarna istället. Detta är dock förbjudet.

Bufferten finns av en speciell anledning - att säkra din ekonomi. Så länge du har tur och inget dåligt inträffar så kommer du inte att behöva utnyttja din buffert. På samma vis som med dina försäkrignar. De används bara när något skiter sig och resten av tiden ligger de där inaktiva. Men när det där dåliga väl händer så kanske du behöver varenda slant du har sparat - alla de 40 000 kronorna kan behövas imorgon. Då är det inte så bra om du precis nallat 15 000 kr till en soffa.

När det gäller månatligt sparande till sin buffert så måste man helt enkelt bestämma ett belopp som man lägger undan varje månad till buffertkontot och sedan även avgöra hur mycket man kan tänkas behöva totalt. Detta är inte så enkelt och är olika från person till person.

Hur stor buffert ska man ha?

Den klassiska frågan är hur mycket man egentligen ska lägga undan i buffert. Det finns inget klart svar utan det beror mycket på vad man har för utgifter. Har man höga kostnader och en hög levnadsstandard som kostar mycket pengar så behöver man också mer pengar i sin buffert. Om man har ett hus behöver man mer pengar undanlagda då ett hus kan överraska med klart högre kostnader (takbyte, vattenläckage och dyra saker som går sönder). Den som bor i hyresrätt har inte alls samma risk för stora utgifter för just boendet, men kan ha andra saker istället.

Man får utgå från sig själv men de rekommendationer som finns är att ha ett antal månadslöner före skatt på sitt buffertkonto. Om man har en lön på 25 000 kr så kan man alltså ha t ex 50 eller 75 000 kr i buffert. Har man månadslön på 50 000 kr så kanske det passar bättre med 100 - 150 000 kr i buffert. Skälet till att man ska sikta på så olika belopp är att den som tjänar 50 000 kr i månaden oftast också har en dyrare månadsbudget och gör av med mer pengar varje månad.

Det är vanligt att man anpassar sina utgifter till vad man tjänar och den som tjänar mer kanske har dyrare bostad, dyrare bil, dyrare räkningar etc. Det är då troligare att den personen kan få en större oväntad utgift. På samma vis påverkas man mer av om man blir sjuk, skadad eller förlorar jobbet - om lönen försvinner så tappar man ju mer i lön om har en högre lön från början.

Därför säger vi att det inte går att säga exakt vad bufferten ska vara. Den ska anpassas till ens utgifter och levnadsstandard samt att man får avgöra var man stannar. Tycker man att 50 000 kr är nog så får man stanna där och tycker man snarare 100 000 kr så har man ett annat mål att sikta på. I vilket fall är tanken att man avsätter ett visst belopp varje månad (vare sig det är 1 000 kr eller 3 000 kr) och att man slutar sätta av pengar när man har nått sitt mål.

Här hittar du ett antal långivare som erbjuder privatlån av olika storlekar. Inom parentesen hittar du deras lägsta ränta. De långivarna som har högst ränta är vanligen de som bara lånar ut mindre summor. För ytterligare info besök vår stora jämförelse av privatlån / blancolån.

Consector (Från 2.9%)	Freedom Finance (Från 2.95%)
Lendo (Från 2.95%)	Advisa (Från 2.95%)
Axo Finans (Från 2.95%)	Lendify (Från 2.95%)
Direkto (Från 2.95%)	Zmarta (Från 2.95%)
Letalån (Från 2.95%)	MyLoan (Från 2.95%)
Lån för alla (Från 2.95%)	Sambla (Från 3.01%)
Brocc (Från 3.25%)	Sevenday (Från 3.45%)
Lån & Spar Bank (Från 3.45%)	Zensum (Från 3.45%)
Marginalen Bank (Från 3.5%)	SEB (Från 3.55%)
Swedbank (Från 3.84%)	Santander (Från 3.95%)
Bynk (Från 3.95%)	Komplett Bank (Från 4.9%)
Nordea (Från 5.3%)	Handelsbanken (Från 5.35%)
Skandia (Från 6.54%)	Svea Ekonomi (Från 6.9%)
Bank Norwegian (Från 6.99%)