Sök privatlån

Lånebelopp
Löptid
Årsinkomst

En sund privatekonomi

Alla vill vi väl ha en sund och stabil privatekonomi. Sen kanske vi alla definierar det lite olika. Jag skulle säga att en sund ekonomi handlar om att ha goda marginaler, ett bra sparande och att känna sig trygg i sin ekonomi. Hur man uppnår detta kan variera men det handlar i grunden om att ha en bra inställning och att anpassa sin ekonomi till vad man har att jobba med.

Den som tjänar 20 000 kr i månaden innan skatt och den som tjänar 80 000 kr innan skatt har så klart väldigt olika ekonomi och utgifter på helt olika nivåer. Men man kan ha en god ekonomi om man tjänar 20 000 kr i månaden och man kan ha en mycket dålig och ostabil ekonomi även om man tjänar 80 000 kr i månaden. Det gäller helt enkelt att leva i fas med sin inkomst och att hitta en bra balans. Det kan man klara av utan problem med en låg inkomst och det kan man misslyckas med även om man tjänar väldigt mycket.

Hur ska man då göra för att lyckas? Det finns många tips där ute och man kan inte alltid stöpa alla i samma form. Det krävs att man lägger upp sin ekonomi efter sina egna förutsättningar och behov. Men i grunden är det samma sak som är viktiga enligt mig och detta ska jag gå igenom nedan.

Marginal i sin privatekonomi

Vad är marginal? Det används ofta för att prata om privatekonomi. "Han har bra maginaler. Hon har väldigt liten marginal." Vad betyder det egentligen? Jo marginalen är i princip din inkomst minus alla dina utgifter. Alltså vad du har att röra dig med när du har betalat allt som måste betalas en vanlig månad, samt lagt undan pengar till det tvingade sparandet.

Om du har 15 000 kr över varje månad när du har betalat alla räkningar, köpt all mat, lagt undan pengar till ditt buffertsparande samt betalat för alla de sakerna som du vanligen spenderar pengar på en vanlig månad (gymmet, fika, kläder inom din klädbudget osv) så har du ganska stora marginaler. Du har mycket pengar kvar att lägga undan som inte behöver användas till något speciellt.

Vanligtvis lägger man dessa pengar till sitt sparande. Hur man fördelar sparpengarna är givetvis upp till en själv. Det är olika beroende på vad man man prioriterar och vilken plan man har. En del sparar till pensionen och en del sparar till en snygg bil. Det spelar inte så stor roll egentligen. Det viktiga är att man har en rejäl påse med pengar över när månadens alla måsten är betalade.

Att det kallas för marginal handlar om att dessa pengar är buffertzonen mellan att det går runt en viss månad och att man går back och inte har råd. Har man mycket pengar över så är det en rejäl buffert och en lång väg innan man hamnar i svårigheter eller inte kan betala räkningar etc. Har man en liten buffert / marginal så är det bara en kort bit tills man får problem.

Marginalerna är säkerheten eller möjligheten att förändra

Privatekonomin är sällan helt stillastående utan den förändras hela tiden. Man kan medvetet dra på sig mer kostnader per månad genom att skaffa ett nytt abonnemang, ta ett nytt lån eller ett större lån (t ex om man köper ett dyrare hus eller dyrare bil), köper en sommarstuga, börjar med någon ny aktivitet, reser oftare eller för mer pengar osv. Man kan även råka ut för oväntade utgifter om något går sönder eller vad som nu kan dyka upp.

Den som har goda marginaler i sin ekonomi har råd att utöka sina utgifter per månad. De kan ta större och dyrare lån, skaffa fler abonnemang osv. Om du har 15 000 kr över per månad och ökar dina månadskostnader med 5 000 kr per månad så funkar det. Du har råd. Du kommer spara mindre givetvis men din ekonomi går fortfarande ihop sig och du har ändå ganska mycket extra över.

Om du däremot har liten marginal i din ekonomi och t ex bara har 2 000 kr över varje månad när allt det viktiga är betalt, så har du mycket mindre utrymme för förändringar. Du kan inte dra på dig några större nya utgifter och det kan bli väldigt tight om du får oväntade utgifter eller något annat händer som påverkar din ekonomi negativt.

Små marginaler är därmed riskabelt och kan även vara mentalt påfrestande då man kanske känner sig nervös över att något ska hända, som man inte har råd att betala. Eller att man känner att man har för ett för litet sparande och har svårt att få råd att göra saker som man vill göra.

Att skapa större marginaler

Det går givetvis ypperligt att jobba med sina marginaler och att få mer pengar över varje månad. Det kan ske genom ökande inkomster men vanligaste är att man drar ner på kostnaderna. Det finns många saker man kan spara in pengar på och vad som funkar är upp till var och en givetvis. Det går att gå igenom de större utgifterna som el, försäkringar, vatten och värme, hyra / bolån osv. Matkostnaderna är oftast ett hett tips för att spara pengar och även transport. Sen givetvis alla onödiga utgifter och nöje, där man ofta kan spara mycket om man prioriterar.

Det går inte att säga exakt vad som är en bra marginal och vad som är dåligt eftersom alla har olika inkomster och lever olika liv. Ju mer pengar man kan ha över ju bättre. För pengar som är över kan gå till sparande och sparade pengar är alltid bra att ha. Sparpengarna blir till en buffert och de skapar möjligheter för framtiden. Det går att investera dem och tjäna mer pengar.

Har man få utgifter och lever allmänt ganska billigt så behöver man inte lika stora marginaler, jämfört med om man lever ett liv i sus och dus. Kraven är då också väldigt olika. En del kanske klarar sig med 5 000 kr extra per månad medan andra bör ha 15 000 kr. Du måste känna efter hur det känns för dig. Tycker du att du har ett sparande som är tillräckligt? Tycker du att du känner dig trygg med din ekonomi? Är du orolig för oväntade utgifter eller ökade levnadskostnader osv?

Om du känner dig nöjd och trygg och inte känner någon oro så ligger du troligen nära en godkänd nivå på dina marginaler. Det betyder inte att du inte kan förbättra dem dock. Ibland kan man ha bra med pengar över men trots det ha mycket man kan göra för att förbättra sin ekonomi. Det kan framför allt handlar om att dra ner på onödiga utgifter. Se över din ekonomi ibland och se var det går att spara in pengar.

Sparande

Sparandet är en av de viktigaste sakerna i din privatekonomi. Det kanske kan låta konstigt eftersom du kanske tänker att det viktigste är att betala alla räkningarna. Det stämmer så klart att man måste börja med att betala alla räkningar och utgifter som är måsten - för annars så kommer man snabbt vara utan både hem och annat.

Men de flesta vet ju att man måste betala sina räkningar. Steg 2 är dock att få ordning på sparandet. Att spendera pengar är ganska enkelt. Att köpa saker och att slänga bort pengar är inte så svårt. Det som kan vara svårt är att vara sparsam och att bygga upp ett sparkapital. Det är dock viktigt för att skapa en stabil och trygg ekonomi.

Att ha ett sparkapital ger trygghet eftersom det finns pengar som kan användas om det blir panik. T ex om något riktigt illa skulle inträffa, att man förlorar jobbet eller blir sjuk, om man måste hjälpa sina barn osv. Att ha pengar undanstoppade betyder mycket. Om man har sparpengar kan man ofta undvika lån och krediter, eller att försätta sig i en dålig situation. Pengarna hjälper en att klara sig utan lån och därmed kan man hålla sina månadskostnader nere samt minska risken för dålig ekonomi.

Det man har över varje månad är som sagt marginalen och det man har att röra sig med. Allt som man inte spenderar en viss månad är pengar man har kvar till senare. Det blir automatiskt ett sparande att ha kvar pengar på sitt konto i slutet på månaden. Men det är ett väldigt ostrukturerat och oplanerat sparande. Att bara spara de pengarna man råkar ha kvar i slutet på månaden duger inte. Det behövs en plan (en budget) för att det ska bli bra på riktigt.

Ett bra sparande ska man budgetera in i sin månadsbudget och helst av allt sätta undan direkt när man får sin lön, som om det vore en utgift. På så vis har man bokat upp pengarna och kan inte handla upp dem av misstag. Man vet att dessa sparpengar kommer att förbli orörda och sparade. På detta vis kan man även bestämma ett sparande som man är nöjd med och köra på det.

Sparande till det du behöver

Du kan med fördel dela upp ditt sparande. Det finns massor av saker man kan tänkas vilja spara till. Pensionen, ny bostad, ny bil, en resa nästa år, julen, födelsedagar, barnens framtid, en Playstation 5 eller en buffert för ekonomin. Ingenting är dåligt men man bör ändå prioritera vissa saker. Buffertsparande tycker jag ska gå först då det är sparande till en ekonomisk buffert, som är till för om man någon gång behöver en större summa pengar. T ex om något dyrt går sönder och man måste köpa nytt. Eller som buffert om man får lägre inkomst och behöver får ekonomin att gå runt.

Sedan kommer givetvis de viktiga långsiktiga målen. Pengar till pensionen, som du förmodligen har stor nytta av längre fram i livet. Det är också viktigt att spara till t ex julen, födelsedagar och sådana återkommande saker som kostar pengar. Ofta kostar dessa saker mer än man har råd att ta från en den specifika månadens vanliga budget. Om du skulle ta 5-6 000 kr för julklappar och julmat ect från decemberbudgeten så skulle du kanske gå back och tvingas låna eller liknande. Det är aldrig bra. Bättre då att planera in och spara till julen i förväg, så att du har pengar att ta ifrån.

Sist kommer sparande till nöjen och sådant du inte måste ha. Om det är många sådana saker som slåss om sparpengarna får du prioritera. Vad är viktigast? Du kanske verkligen vill ha en ny bostad och då är det såklart dit du ska pytsa in pengarna i första hand. Då kankse du får lägga mindre pengar på sparande till en Playstation 5, eller helt skippa att köpa en.

Om du sparar endast 2 000 kr i månaden totalt så blir det ganska lite pengar att dela upp. Buffertsparandet kanske behöver vara minst 500 kr per månad (ju snabbare man når upp till önskad nivå, t ex 50 000 kr, ju snabbare kan sluta lägga pengar i bufferten) och 1 000 kr till pensionssparande / långsiktigt sparande. Då har du redan här inte mycket kvar till annat. Om du då inte har lagt undan pengar till jul eller födelsedagar eller andra sådana saker som du måste spendera pengar på så kan du troligen gissa att det kommer att bli snålt. Försök att spara in pengar i din månadsbudget och öka på ditt sparande.

Att uppnå en sund ekonomi

Om man inte riktigt är där - om man inte riktigt känner sig nöjd med sin ekonomi och inte tycker att den är helt sund, hur ska man då göra? Det finns ganska mycket att göra men beror på din situation. Det första steget är att göra en budget och få kontroll över ekonomin. Så att man kan se vad som kommer in och vad som försvinner ut. Först då kan man börja lösa problem och spara pengar.

En dålig ekonomi kan givetvis bero på dåliga inkomster. Om man är utan jobb eller jobbar deltid etc och har låg inkomst så är det så klart mycket svårare att få sin ekonomi att gå ihop. Speciellt om man även har barn och högre omkostnader. Det är dock inte omöjligt att få en stabil ekonomi då heller. Det gäller bara att planera bättre, undvika onödiga utgifter och att verkligen anpassa sin livsstil till sin ekonomiska situation.

De flesta kan spara pengar varje månad och leva snålare. Ofta utan att göra en enorm uppoffring. Det finns oftast många små saker att bättra på - billigare mat, lägre transportkostnader, lägre elräkning, mindre pengar på godis, läsk och fika etc. Mindre alkohol, pizza och shopping. Ibland kan det kännas lite tufft att spara in pengar men det är värt det för att få en sund ekonomi.

En dålig ekonomi går att vända på / undvika

Om man tittar på ett program som Lyxfällan så kan man se att många som har stora ekonomiska problem har två viktiga saker gemensamt. Ofta har de många onödiga utgifter trots en dålig ekonomi och låg inkomst. Något som inte går så bra ihop. Hade man undvikit dessa onödiga utgifter och gjort en vettig budget så hade troligen problemen inte ens uppstått och man hade kunnat undvika skuldfällan.

Det andra är att de största utgifterna oftast är gamla dyra lån. Man har höga räntekostnader för sina gamla lån och amorteringar på detta. Samt ibland en del extra avgifter och dröjsmålsräntor osv på obetalda skulder. När man har en dålig ekonomi är risken att man drar på sig dåliga lån och krediter och när detta händer kommer ekonomin snabbt att bli ännu sämre.

Det är en nedåtgående spiral när man börjar att låna. Ju mer man lånar för att klara sin ekonomi ju sämre ekonomi får man med alla nya ränteavgifter och räkningar. Det kommer aldrig att gå att ordna upp sin ekonomi på detta vis. Det man måste göra är att antingen öka inkomsten eller sänka utgifterna. Samt att strukturera upp ekonomin så att man sköter alla viktiga betalningar först, sparar en del och sedan bara lägger pengar på nöje OM det finns pengar över.

Lån kan vara en bra lösning i vissa situationer, när man har en ekonomi som kan stödja lånen. Det är dock alltid en dålig lösning på en svag ekonomi eller när man har ont om pengar och inte kan betala sina vanliga räkningar. Då behövs andra åtgärder. Gör en budget och hitta saker att spara in på!

Det som är trevligt är att när man väl börjar få ordning på sin ekonomi så brukar det även bli som en positiv snöbollseffekt, där saker och ting blir bättre och bättre i en allt snabbare takt. Kan man lösa gamla lån så slipper man de dyra räntorna och ju mindre man behöver handla på kredit osv ju mer pengar får man faktiskt över. Och det blir även enklare att spara in pengar och att hitta en bra balans ju bättre man blir på att strukturera upp sin budget och att följa den.

Vi jämför räntor på privatlån

Här hittar du ett antal långivare som erbjuder privatlån av olika storlekar. Inom parentesen hittar du deras lägsta ränta. De långivarna som har högst ränta är vanligen de som bara lånar ut mindre summor. För ytterligare info besök vår stora jämförelse av privatlån / blancolån.

ConsectorConsector (Från 2.9%)Freedom FinanceFreedom Finance (Från 2.95%)
LendoLendo (Från 2.95%)AdvisaAdvisa (Från 2.95%)
Axo FinansAxo Finans (Från 2.95%)LendifyLendify (Från 2.95%)
DirektoDirekto (Från 2.95%)ZmartaZmarta (Från 2.95%)
LetalånLetalån (Från 2.95%)MyLoanMyLoan (Från 2.95%)
Lån för allaLån för alla (Från 2.95%)SamblaSambla (Från 3.01%)
BroccBrocc (Från 3.25%)SevendaySevenday (Från 3.45%)
Lån & Spar BankLån & Spar Bank (Från 3.45%)ZensumZensum (Från 3.45%)
Marginalen BankMarginalen Bank (Från 3.5%)SEBSEB (Från 3.55%)
SwedbankSwedbank (Från 3.84%)SantanderSantander (Från 3.95%)
BynkBynk (Från 3.95%)Komplett BankKomplett Bank (Från 4.9%)
NordeaNordea (Från 5.3%)HandelsbankenHandelsbanken (Från 5.35%)
SkandiaSkandia (Från 6.54%)Svea EkonomiSvea Ekonomi (Från 6.9%)
Bank NorwegianBank Norwegian (Från 6.99%)