Sök privatlån

Lånebelopp
Löptid
Årsinkomst

Aktier / fonder

Sparande är en grundsten i privatekonomin. Att lägga undan pengar varje månad för att öka på sitt sparkapital. Det är alltid viktigt - för att ha en buffert om något dåligt händer, för att kunna köpa dyrare saker man vill köpa eller saker man vill ha råd att göra, för att kunna sparar långsiktigt till pension, barn osv.

När man sparar pengar måste man också göra av dem någonstans. Man kan lägga dem på ett vanligt konto, det är bättre än att inte spara alls givetvis, men det är inte så effektivt om man vill att pengarna ska föröka sig. Det man behöver är en bra investering.

Vad är aktier och hur funkar de?

Här kommer aktier och fonder in. Aktier är som du förmodligen vet andelar av ägande i ett aktiebolag. Bolaget kan ha ett visst antal aktier och du kan då köpa in dig och äga en liten del. Stora ägare som sköter om bolaget och vill vara delaktiga kommer givetvis att äga väldigt många aktier och normalt ger också aktier rösträtt på bolagsstämman, vilket ger den som äger mycket chansen att vara med och påverka bolaget.

Som privatperson kommer du inte att äga aktier för att ha något att säga till om utan bara för att du hoppas att de ska öka i värde. Aktiekursen går upp eller ner beroende på aktiemarknaden och ifall det finns intresse för att köpa / äga aktien. Ett starkt bolag som går bra har också oftast uppgång i aktiekursen så att bolaget ökar i värde.

Genom att köpa in dig i bolaget och äga några aktier (det behöver inte vara så många men man måste köpa minst en aktie normalt) kan du vara med i dess resa uppåt och därmed ta del av det ökade värdet. Om du köper aktier för t ex 100 000 kr och aktiekursen sedan går upp 5 procent på en månad så har dina aktier redan börjat göra nytta och värdet av dem är 105 000 kr.

En aktie kan även gå ner i värde på samma vis. Har du lite mindre tur kan dina aktier du köpte för 100 000 kr vara värda endast 95 000 kr efter den där månaden istället. Men man ska inte titta på vad som händer från en månad till en annan om man inte vill bli en trader (som köper och säljer många gånger dagligen eller per vecka / månad). Det är något för de insatta, som vågar riskera sina pengar. Som en vanlig sparare ska man sikta långsiktigt och se till om man tycker att bolaget är starkt och ser bra ut framöver.

Aktier innebär en risk men är oftast klart värda det

Aktier är ett väldigt bra sätt att investera sina pengar. Det finns en risk men om man väljer en försiktig och långsiktig strategi med låg risk så är det troliga att man kommer att tjäna pengar på sikt. Vissa år kan alltid vara sämre men om man har en sparhorisont på 10 eller 20 år så kan man sitta lugnt i båten och ta sig igenom de sämre åren.

Det brukar sägas att snittet för index är en avkastning på runt 7-8 procent årligen. Alltså att jämföra med en sparränta på 7-8 procent. Detta även om man räknar med de sämre åren och att det till och med kan gå nedåt något år. Men man ska som sagt ta det lugnt och inte få panik och sälja av vid ett dåligt tillfälle. Snart återhämtar det sig igen och nästa år blir förmodligen klart bättre.

Är man lite insatt eller tar sig lite mer tid att läsa på om aktier, bolagen och marknaden så kan man dock göra bättre resultat än så många gånger. Med lite tur kan man klara 10-15 procent i snitt eller kanske mer. Man ska givetvis inte räkna med att få stora vinster hela tiden men det finns i vilket fall möjligheter och man bör veta att aktier är ett väldigt bra sätt att investera sina sparpengar.

Som en vanlig småsparare ska man som sagt inte räkna med några extra stora vinster men man behöver inte heller några tokiga vinster för att detta ska vara bästa alternativet. Ett vanligt sparkonto har idag nästan ingen ränta alls, eftersom reporäntan är nästan på noll. Det innebär att man inte har mycket för att lägga sina pengar på ett sparkonto. Kanske 1 procent ränta med lite tur. Om man då kan få 8 procent på sina pengar om man investerar dem i aktier, vilket ju är en väldigt stor skillnad.

En sparkonto är säkrare givetvis eftersom pengar aldrig kan försvinna från kontot, men om man är försiktig och håller sig till en vettig långsiktig strategi med sina aktieköp så är risken även här relativt liten. Man får givetvis väga denna lilla risk mot vinsten och jag kan inte se något annat än att det är klart värt det. Sen ska man så klart alltid sprida risken så mycket man kan samt att man måste förstå vad det innebär att investera pengar på börsen.

Förstå vad investering i aktier betyder för dina pengar

Ofta säger folk att man inte ska investera pengar som man inte har råd att förlora. Detta är en sanning med modifikation då nog väldigt många har de allra största delarna av sina sparpengar på börsen på något vis idag. Och det skulle givetvis vara väldigt dåligt om alla de pengarna försvann. Dock är det inte troligt att de pengarna ska försvinna eftersom att de till största del är investerade i stora stabila bolag som inte kommer att gå i konkurs eller förlora en stor del av sitt börsvärde på det viset.

Jag skulle säga att detta gäller främst investeringar som är mer riskabla, t ex om man investerar i valutor, krypto eller aktier med hög risk. Dessa kan tappa mycket i värde och du kan sluta på noll om du har riktigt mycket otur. Vilket gör att du inte bör räkna med att dessa pengar finns där. Men för vanliga stabila aktier med låg risk är det sällan en risk av detta slag.

Så man behöver inte dra det så långt riktigt. Det man kan säga istället är att man måste förstå att pengar som man (som vanlig småsparare) investerar på börsen kanske inte alltid kan återfås när som helst. Vissa år eller månader är sämre och då kan aktierna tappa i värde. Då är det en dålig tid att sälja. Så man måste kunna vänta ut dessa sämre tider och vänta på ett bra tillfälle att sälja. På sikt kommer börsen att gå upp så man måste ha råd att vänta tills det passar bättre att sälja av.

Pengar som du behöver använda inom det närmaste året brukar man inte rekommendera att investera på börsen. Det är givetvis så att man då förlorar chansen att få avkastning på de pengar under det året, men samtidigt så slipper man risken att aktierna har tappat under året och att man tvingas sälja till förlust. Så om du ska köpa hus om ett halvår så bör du alltså inte köpa aktier för pengarna som ska vara till kontantinsatsen, eftersom att du inte vet nu ifall det kommer att vara bra läge att sälja när du faktiskt behöver dina pengar. Om du då måste sälja, trots det dåliga läget så kommer du inte vara helt nöjd.

Fonder (aktiefonder)

Om du har hört talas om aktier så har du nog även hört talas om fonder. Det vanligaste är nog att det är just aktiefonder som det handlar om också. En aktiefond är helt enkelt en samling med aktier som har köpts in till en fond av en fondförvaltare. Förvaltaren är någon som kan mycket om aktier och investeringar och jobbar med detta. Istället för att du köper aktier i ett visst bolag på egen hand kan du köpa en del av en aktiefond och på så vis få del av hela innehållet av fonden på en gång.

Detta är ett perfekt sätt att få en bra riskspridning automatiskt. Du kan köpa en fond och per automatik få t ex 50 olika aktier, som ett proffs dessutom har valt ut (och viktat enligt sin strategi). Du slipper göra några val själv och slipper därmed sätta dig in i bolagen och marknaden osv. Någon annan får göra det jobbet åt dig.

En aktiefond tar istället ut en avgift för att de gör jobbet åt dig. Avgiften är en årlig procentsats, t ex 0,5 procent eller 2 procent. Det finns både billiga och dyra fonder. De billigaste brukar vara indexfonder, som har som uppgift att följa ett visst index som t ex Stockholmsbörsen eller ett index för en viss marknad. Dessa fonder behöver inte förvaltas aktivt på samma vis som andra fonder och kan därför vara billigare.

Aktivt förvaltade vs passivt förvaltade fonder

De kallas för passivt förvaltade fonder och motsatsen är då aktivt förvaltade fonder där fondförvaltaren gör ett mycket större jobb. Förvaltaren försöker då skapa värde och slå index. Då blir också fonden dyrare i de allra flesta fall. En vanlig enkel indexfond kan kosta 0,2-0,4 procent i årlig avgift medan en aktivt förvaltad fond kan kosta 1,5 - 3,5 procent.

Ju högre avgiften är ju bättre måste fonden prestera för att det ska vara värt det för dig. Om din billiga indexfond går upp 10 procent på ett år så har du i princip fått en avkastning på 9,6 procent om man drar bort fondens avgift. Om en aktivt förvaltad fond som kostar 3 procent i avgift ska ge dig lika bra utveckling så behöver den gå upp 12,6 procent på ett år och därmed slå index med ca 3 procent.

Att slå index är dock inte så enkelt och många aktivt förvaltade fonder misslyckas med detta. Ibland presterar de även sämre än indexfonderna vilket gör att man förlorar på att äga dem jämfört med att äga de billiga indexfonderna. Mitt tips är därför att ha allra mest pengar i billiga indexfonder. Risken är lägre och de går ofta bra nog. Då slipper man utvärdera fondförvaltarna och aktivt jobba med att rensa bort dåliga fonder.

Indexfonder bästa valet för vanliga småsparare

Fonder som räknas som indexfonder är t ex Sverigefonder, Europafonder, globalfonder, USA-fonder och även sådana som inriktar sig på andra markander som t ex tillväxtfonder, småbolagsfonder, investmentbolagsfonder osv. Man kan ha en kombination av fonder för bra riskspridning och en globalfond som grund är nog det bästa alternativet.

Dessa fonder följer som sagt ett visst index, antingen Stockholmsbörsen eller ett globalt index med aktier från runt om i världen (oftast många amerikanska bolag) samt har en klart lägre avgift. Eftersom de är billiga och stabila och med lägre risk är de ett perfekt val för vanliga småsparare som inte vill tänka för mycket själva eller sätta sig in i vilka fonder som är bra och vilka som underpresterar osv.

Du kan alltid välja att någon eller några aktivt förvaltade fonder om du hittar några som du tror kommer leverara resultat över index och som är rimligt prissatta. Det är dock fortfarande bäst att huvudsakligen ha billiga fonder som du kan behålla år ut och år in utan att behöva fundera på eller byta ut. När du väljer indexfonder kan du oftast bara titta på priset och ta de som är billigast (vilket brukar vara runt 0,2 procent eller varför inte Avanza Zero som inte ens tar ut en avgift) eftersom alla Sverigefonder ändå i princip följer samma index och därmed har i princip samma aktier.

Andra typer av fonder

Det finns även andra fonder än aktiefonder. Det finns t ex räntefonder och sen blandfonder som är en blandning av aktier och räntebärande papper. Räntefonder innebär lägre risk men har också klart lägre avkastning normalt. Så man kan välja ett sådant alternativ om man vill säkra en del av sitt kapital i en fond som inte har några större nedgångar (eller uppgångar). Det kan vara som mest intressant närmast pensionen t ex, då man inte vill ta lika stora risker med sina pensionspengar.

Blandfonderna är ett mellanting och ger lite mer säkerhet och lite mindre risk eftersom det är både tråkiga räntor och roliga aktier i de fonderna. Därmed är också risken mittemellan och avkastningen likaså. Det kan vara ett alternativ om du är lite försiktig av dig eller tveksam till aktier. Kolla dock upp vad dessa fonder kostar i avgift då de ofta kan vara lite onödigt dyra enligt mig.

Jag rekommenderar dock att du har alla pengar i aktiefonder, sen då framför allt billiga indexfonder. Gärna ett antal olika aktiefonder med en bred globalfond i grunden samt kanske en Sverigefond och några andra stabila fonder som du gillar (USA-fond, Investmentbolagsfond eller vad som känns bra för dig). Risken är lite högre än för blandfonder men inte så mycket högre. Avkastningen kan dock skilja en hel del.

Närmare pensionen kan man som sagt alltid fundera på att gå mot lite mer säkerhet, men det är upp till var och en att avgöra hur man vill göra med sin riskprofil. Jag skulle säga att aktiefonder som följer index aldrig innebär en så farligt stor risk men det är givetvis som med alla investeringar att när man snart ska ta ut sina pengar / sälja av så vill man inte riskera några större nedgångar.

Månadsspara i aktier eller fonder

Månadssparande är väldigt bra. Att varje månad sätta av pengar som man investerar. Om du inte har något sparande alls så är detta inte bra men om du har ett sparande så är det en stark rekommendation att investera en del pengar i t ex aktier eller fonder. Det ger dig förmodligen en klart högre avkastning och kan öka på dina sparpengar på sikt.

Ränta-på-ränta handlar om att få ränta på de pengarna som du förra året fick i ränta och sen att detta sker år efter år. Detta gör att dina sparpengar ökar expontiellt och ju längre du sparar ju mer kommer du märka av det. Detta gäller på samma vis för investeringar som för ränta på ett sparkonto.

Alla pengar du sätter in i form av månadssparande kan sedan föröka sig och sedan föröka sig ännu mer, vilket gör att det blir riktigt bra med pengar på lång sikt. Det är faktiskt så bra att även om du skulle sätta in t ex 2 000 kr i månaden till ditt sparande så skulle detta ändå bara utgöra en liten del av de pengar du tjänar varje år. Den stora delen är istället avkastning på dina redan befintliga pengar och gammal avkastning för tidigare år.

För att kunna njuta till fullo av ränta på ränta så är det viktigt att du inte säljer av aktier och tar ut vinsten, utan att du låter den finnas kvar och arbeta för dig på lång sikt. Ju mer du sätter in varje månad i aktivt månadssparande ju bättre eftersom det kan skapa ännu mer avkastning åt dig och ge dig ännu mer ränta-på-ränta över åren.

Vi jämför räntor på privatlån

Här hittar du ett antal långivare som erbjuder privatlån av olika storlekar. Inom parentesen hittar du deras lägsta ränta. De långivarna som har högst ränta är vanligen de som bara lånar ut mindre summor. För ytterligare info besök vår stora jämförelse av privatlån / blancolån.

ConsectorConsector (Från 2.9%)Freedom FinanceFreedom Finance (Från 2.95%)
LendoLendo (Från 2.95%)AdvisaAdvisa (Från 2.95%)
Axo FinansAxo Finans (Från 2.95%)LendifyLendify (Från 2.95%)
DirektoDirekto (Från 2.95%)ZmartaZmarta (Från 2.95%)
LetalånLetalån (Från 2.95%)MyLoanMyLoan (Från 2.95%)
Lån för allaLån för alla (Från 2.95%)SamblaSambla (Från 3.01%)
BroccBrocc (Från 3.25%)SevendaySevenday (Från 3.45%)
Lån & Spar BankLån & Spar Bank (Från 3.45%)ZensumZensum (Från 3.45%)
Marginalen BankMarginalen Bank (Från 3.5%)SEBSEB (Från 3.55%)
SwedbankSwedbank (Från 3.84%)SantanderSantander (Från 3.95%)
BynkBynk (Från 3.95%)Komplett BankKomplett Bank (Från 4.9%)
NordeaNordea (Från 5.3%)HandelsbankenHandelsbanken (Från 5.35%)
SkandiaSkandia (Från 6.54%)Svea EkonomiSvea Ekonomi (Från 6.9%)
Bank NorwegianBank Norwegian (Från 6.99%)